År: 2018

 …är de härligaste!
När man njuta av alla  dofter och fågelkvitter i lugn och ro.
…och  denna fina maskrosallé!

Skulle inte ha något emot att ha någon av husen som ligger här på sidorna.
Vilken utsikt härifrån!

…. eller kanske inte!

Dessa gäster hade t.o.m stulit ström från intilliggande vandrarhem.

Nu är det massor av pollen och frömjöl!
Allt har exploderat i grönska på bara några veckor

Den här lilla fina pippin var inte rädd… kunde gå ganska nära…

Älskar att gå här och lyssna på vågbruset !

(detta skrev jag för någon vecka sedan)

Men i morse var det en härlig temperatur för att vara Sverige

18 grader redan nu… det låter bra det!

Så jag beslöt mig för att ta en powerwalk

Härligt!
Men jag kom inte långt förrän jag började hyperventilera…

What!?? Det finns ju flera soptunnor längs promenaden!

Nä…de orkar inte ens öppna locket!
Tröttsamt att folk inte kan ta reda på sitt eget skit. Det finns ju inte mängder
av så här fina stränder så jag tänker att man kan ju försöka vara rädd om de
som finns…men det är ju jag det.

Gick med snabba steg in i skogen och lyssnade på fåglarna för att rensa hjärnan

Här var det livat i trädtopparna!

Sedan kom nästa upptäckt….

McDonalds har börjat med biltvätt!

Nu är jag vaken!

Heippa!

Nere vid strandpromenaden vid Varamon finns det ett par restauranger som är mysiga.
Här satt vi premiärkvällen för i år.

Vättershall som ligger på Stormvägen… inte så stormigt denna kväll som tur var.

Här testade vi en restaurang mitt inne i stan.
Jättegod mat men lite för mycket trafik för att det skulle vara mysigt.

Värmen var det inget fel på!

Lite roligt att telefonen har döpt vårt område till
Smålandsängen… på kartan står det Mossen.

Den här kvällen blir nog också härligt varm.

… man har inte vant sig riktigt att ha det varmt flera
dagar i sträck!

Heippa!

Förra veckan följde jag med på gubbens egna föreläsning om
hobbyodling av chili till Lövstad slott och deras fina handelsträdgård.
En ljummen kväll med gófika här bland alla fina blommor.

Jag höll mig på behörigt avstånd medan han pratade på….

Jag tittade på alla fina blommor….

Dessa var alldeles ypperliga för mig! Hållbara och överlever säkert utan tillsyn.
Men lite för stora för min balkong.

Jag tog en sväng bortåt landsvägen och hittade en plattorm…

Visste inte vad jag skulle göra med mina känslor där… tycka synd om eller
tycka bra…

Jag gick tillbaka till trädgården och bänkade mig och väntade

Här kunde jag sitta och njuta av stillheten, fåglarna och alla härliga dofter!

Kvällen avslutades med den rödaste sol jag sett i Sverige!

Ursäkta alla dessa småflugor som fastnat på rutan… (den var ren när vi åkte hemifrån)

Köpte ju med mig lite doft hem….

Lite spännande att jag har en planta som doftar Cocacola  😀
(Jag har redan en planta som doftar citron men inte en endaste blomma på den.)

Vi får väl se om jag lyckas få den att blomma…ha ha!!

En buddagroda fick följa med hem till min balkong…han såg så nöjd ut!

Heippa!

Så många år har  Godegårdsmarken funnits till

Det visar de här med fina blomster på festplatsen i Godegård.
1:a maj då man inte demonstrerar kan man gå här och titta. Dagens väder var kallt men lyckligtvis
uppehåll – som tur var. Annars hade det blivit väldigt geggigt att gå där. Såg dock en optimistisk man
som gick barfota. Vi hann lagom hem då himlen öppnade sig fullständigt.

Här hittar man ….

Inte motorsågsmasakern utan motorsågsskulptören.
Fantastiskt duktig på att få fram olika djurmotiv från en stock.

Där fanns också en utställning med lite äldre åk…

Där emellan allehanda kläd-mat-och tingeltangel som finns på alla marknader.
Enligt min mening är denna trevligare än Skänningemarken, där det vanligtvis
är så trångt att man varken ser eller kan ta sig fram.

Jag är inte den som brukar köpa något när jag är på marknad… bara
”lookki-lookki” ”titta gratis” som de säger på marknaden i San Fernado.
Ibland blir jag förvånad själv, när jag slår till och köper; En häst…

Den passar så bra där…
sen slog jag till efter alla år som jag har sagt att jag ska köpa mig ett får…

Den sitter jag bra på! Ångrade mig lite när jag kom hem…att jag inte köpte två!

Heippa!

Är tid.
Här inne står det still.
Försöker sätta fart igen då.

Vad har hänt i min lilla sfär?
Lagom till kycklingarna skulle ställas fram började jag ett nytt jobb.

Sedan bytte jag denna isiga strand

mot…

…denna välbekanta och mycket varmare – Playa del Inglés.
(jag badade faktiskt flera gånger!)
Två veckor här gjorde susen för själen.
Kan tänkas att jag återkommer till ärendet.

Lagom till jag min dag på året fick jag en present av
”väderguden”

Det var nog  det bästa jag kunde få! 22 grader och sol!

Sedan dess har det snurrat på!

Som här.
När man väntar på att tvättmaskinen ska centrifugera klart.
Hur lång kan en minut vara?!!
Va?
Kanske som två månader

Nu är alla badkläder upptvättade och klara inför ett dopp i Vättern –
eller …. inte. Förra helgen var det premiär för stranden här, jag doppade
tårna och fick kramp! Men under kan ske, den som lever får se….

Heippa!

Jo, det här hade passat för några månader sedan.
Jag hade fixat så jag bara skulle trycka på knappen för
att lägga ut…
Är ju så seg.
Egentligen skulle jag inte ha någon blogg.

Men utanför fönstret är det fortfarande som jul…
och vår gran står kvar, för ”julen varar ju ända
till Påsk” var det någon som sa….

Men är är några olika variationer av granar som jag såg i julas.

I hotellobbyn stod denna fina gran!

Hysteriskt blinkande på kvällen

Man tager vad man haver – sa Kajsa Varg… har man några kaktusar kan det bli en fin gran

Restaurangerna hade gjort fint…

Santa Catalina Parken i Las Palmas hade flera röda fina granar utplacerade

Den största jag har sett – tror jag- vid Las Arenas i Las Palmas

Plast alltihop – både gubben med hatten och granen, men trevligt ställe!

Lite udda syn för mig. Gran och badstrand på samma bild… men det är ju det
jag vill se (Amadores)

Slutligen den traditionella synen av en gran.
Våran gran utanför huset.

Det är ju fint men usch så kallt. Ser ut ungefär så här nu.

Heippa!

Jag försöker att se ljuset även om det är svårt när man måste klä sig
på detta viset.

Är ju helt genomsvettig innan jag kommer ut!
Detsamma händer innan jag får av mig allt när jag kommer in igen.

Men det är vackert ute!

På min promenad igår fick jag tänka om lite

Det är lika svårt att gå i slask som sand – jag tänkte varm sand.

Folktomt idag…

Hade det inte varit så kallt hade jag satt mig på bänken en stund och njutit av solen!

Det var inget båtväder, men det smälter nog snart!

14/3-03

Jag blev så glad och överraskad när jag fick de här fina blommorna!
Så har det gått 15 år sedan vi sa JA framför prästen.
Det årliga besöket i kyrkan är tvåsiffrigt i nedräknaren.

Jaha… nu är det dags att göra lite nytta – vi får se om jag blir
insläppt i tvättstugan

Heippa!

Eventuella likheter med verkligheten.
Bilden togs i går.
Svidande kallt!
Alltså har jag frusit fast.

Heippa!

Kartor i allmänhet är bra att ha.
Speciellt de som är interaktiva som i mobilen om man är som jag lite ”lost”
Däremot gillar jag INTE att kolla kartor i bilen, d.v.s jag är en oduglig kartläsare.

Här i flygplanet är det ganska kul att hänga med var i luften man befinner sig – och var solen har vaknat.

Man kan se att det fortfarande är mörkt här.

Fönsterplats är ett måste för mig på planet.
Jag gillar att studera molnformationer och spana in andra flyg
som far förbi och om man kan gissa var ungefär man befinner sig .

Här försöker vi gissa oss fram och vi antar att vi har Lisabon
där nere, eller i allafall trakterna runt….
När vi tittar på kartan så konstaterar vi att det nästan kan ha varit det.

Man behöver inte undra hur långt det är kvar till man är framme…man kan
slappna av och njuta av utsikten.

Gillar när det finns kartor utplacerade i områden och man undrar hur långt det är till nästa punkt.
Här har jag markerat vår promenad som vi brukar gå när vi är på ön…

Börja vid Svenska Kyrkan i San Agustin (där vi sa ja till varandra 2003 – därav ett årligt besök där)
och fortsätta till fyren i Maspalomas som vi gjort så många gånger. Blåsten bestämde att vi bara skulle
gå hälften – eller inte ens det.
När vi nådde ”djävulstrappan” var vi rörande överens om att försöka hitta någon vätskedepå…

Det visste vi fanns där uppe på höjden…

Så vi stannade här… lite för länge för att få upp motivationen och fortsätta runt men
vi kom ändå till Playa del Ingles.

Vi återupptog  promenaden där vi slutade en annan dag tidigt på förmiddagen innan blåsten.

Nu kommer jag inte ihåg hur långt det är…  men man får ta en förmiddag i anspråk.
Det finns så mycket att kolla in – fina stenar –  det brusande havet – olika former på
sandkullarna – se upp  så man inte krockar med en ”nakenfis” eller ett barnvagnsekipage.
(en stilla undran varför man tar med sig barnvagn i mjuk sand)

Där framme vid fyren vet vi det finns en bra restaurang.
Lite tapas skulle inte sitta fel.

Nästa promenad utgick vi från hotellet och ner till utsiktsplatsen för sanddynerna från andra hållet.

Förödande med blåsten – man blir som blästrad och sand över allt, så här såg jag ut när jag kom hem

Vi fick ändå en härlig promenad och vacker utsikt.

Försökte fånga på bild hur sanden yrde men det syns inte ett spår av det.

På flyget hem blev det en annan rutt

Fly over the rainbow…..

Heippa!

Vart tog vägen vägen?

Snöfattigt men krispigt i luften och lagom med trafik.
De flesta var väl hemma och kokade skinkan.

Det här var ett ”hak” som  vi stannade till vid, det såg ut som
det var fullt med lastbilschaffisar där, så vi bara sträckte lite
på benen och tog en slurk kaffe ur termosen och drog vidare.

Efter en stund började frågorna hagla var 500:e meter…

Frösvi är tydligen en rastplats…jag tog det som en fråga,
svaret på det är givetvis; JA
Vad  ska man göra när man fryser ?
Jo, man klär sig varmt eller så åker dit där det ÄR varmt.
Så vi puttrade vidare medan solen ännu orkade lysa lite.

Klockan var bara två på eftermiddagen och den var redan trött!

Hur?
Hur klara man det här varje dag?

Detta kösamhälle! Tur att jag inte bor i storstan! Nu åkte vi ju inte genom hela storstan, som tur var,
utan tog bakvägen så att vi skulle minimera irritationen. ..men jag skulle haft något att andas i….
Turligen kom vi fram till vårt mål.

Där stod det en hel del bilar som såg väldigt frusna ut!

Nu skulle vi bara vila lite och äta lite gófrulle och ta våra väskor.

Om man tittar lite noga på min väska är den redan märkt med HEAVY , den sitter kvar
från förra året för att underlätta …. men för vem kan man undra?
Ja, det var frågor på vägen.

Heippa!

https://www.youtube.com/watch?v=US6g94PoX6Q